ringer pappan - varför ringer du?

eh, i korthet vårt samtal med svar -" ok hejdå."

Pappan ringer upp. Ovanligt sansaf och denna gång förstående,

snön har fallit och skulle vilja köpa barnen några kläder, kan vi ses på fredag kl17?

-"Jo, om du har tid så kan vi" , dock av erfarenhet förutspår jag att det blir inget mer än snack.

Såpp, 4 ytterligare snöklädda dagar har gått. Vi har inte hört av varandra sedan dess, förutom att jag i fredags 1 h innan, kl 16, sms:ade om han har ändrat planer eller om de är desamma.

Borta hela gårdagen,

Tvekar fortfarande på om jag ska gå vidare till hundra eller inte, han verkar iallafall ha gjort det, ska kolla ... samtalsoggen (:O)

Hade varit perfekt idag med sällskap, antar att har jag varit utan i 8 månader kanske jag klarar mig 8 till :P

Min bortförklaring -måste fokusera . Går inte den produktiva vägen, för varje gång jag har tid och sätta mig det viktiga, så har går jag andra vägen, förr fick jag värsta adrenalinpåslaget, nu drar jag mig undan, somnar hellre -så mycket fattar jag om mig själv idag -det måste vara en mekanism jag lärt mig, då jag vet att "kampen" om vårdnaden är långdragen och hjälper inte att hetsa upp sig då det ändå är klausuler som skyddar X1.

Mycket ofärdigställt i hem2, i full gång med att leta garderober. Har en vision för vårt rum dock, skaffat dörrar, fått dem inburna, men skyldig människan 1t kr. hmmm.....

Måste verkligen skaffa inneboende till hem1, jag jobbar som sagt inte för tillfället. 

Paret som skulle kommit i torsdags, verkar som om hon ringde för att bara få reda på adressen, att veta om det var jag eller inte -och uppenbart vem som ville ha svar på den frågan, för kort därefter fick jag samtalet som ledde till att pappan ville skaffa vinterkläder efter att ha nämnt något om boende.

Iaf, det sista var inte så viktigt, har ändå inget att dölja, men bra att veta om det inte bara var en nojja, ett sätt att ta "tempen" på atmosfären kring hem1. Ett sätt att veta om det är dags att gå vidare.. ?